Sisyfos och gänget

Asså. Nu har jag cyklat förbannat mycket. 50km igår och 55 idag. OCH JAG HAR FORTF INTE SAMLAT IHOP TILL EN VÄTTERNRUNDA. 27 mil har jag fått ihop totalt. Har alltså tre kvar. Jag ser inte Motala än. Då har jag dessutom avverkat dessa 27 på två veckor, fått skavsår i röven, blivit lam i låren, fått en bonnabränna av rang och slitit sönder mina skor. Om en dryg vecka ska jag göra detta plus tre mil på under elva timmar. Det är ju bisarrt.

På vägen ut till Kävlinge idag så trodde jag att jag hittat något. En andra andning. Ett tempo som jag skulle kunna hålla i 30 mil. 35km/h, lagom kadens, fin andning.

När vägen sen svängde visade det sig bara att det varit medvind.

Har en liten cykel-low just nu. Ska ta mig ur den imorrn när gpsen står inställd på Skanör.

Zimny har fortf inte testat sin cykel.

Fubbick.

 

Solsting och kärnkraft

Skåne är förbannat vackert. Det bör poängteras. Dock blåser det från alla håll vilket inte direkt underlättar cyklandet.

Dagens rutt:
Lund-Bjärred-Löddeköpinge-Barsebäcksstrand-Malmö
55km.

Mina axlar är sönderbrända. Hade linne på mig. Bröt säkert mot flera av cyklingens grundregler där. Men på riktigt, DET VAR 30 GRADER!

Dagens stjärt-update:
Bättre. Smorde in med någon form av salva innan det bar iväg och det underlättade faktiskt. Lite småläskigt i början när jag halkade omkring på sadeln.





Fick för mig att jag skulle köra hela sträckan utan paus. Det var dumt. Noll kolhydrater i kroppen och alldeles för lite vatten. Vid Lomma gav benen upp. En äldre dam cyklade om mig på en Monark. Mådde skit när jag kom till hotellet. Lyckades återhämta mig något till första låten på kvällens gig.

Dagens lärdom:
Ät kolhydrater.

Infanterield i Dalby.

Jag kan inte nog understryka hur ont jag har mellan benen.
Tog med cykeln ner till Malmö igår. Nu har jag bestämt mig. Nu ska det tränas.
Inte många dagar kvar till Vätternrundan och man får inte läderhud i röven utan att anstränga sig.

Ja. Detta inlägg kommer kretsa kring de nedre regionerna. Klarar du inte av det är det lika bra att du klickar vidare direkt. För då har du uppenbarligen aldrig suttit på en tävlingscykel. ALLT handlar om mellangärdet.

Tog på mig blöjshortsen och korvtröjan i morse. Bävade för att gå genom receptionen. Tog till slut mod till mig och småsprang förbi sofforna i foajén med cykeln på axeln. Malmö bjöd på strålande sol och vind från fyra håll.

Satte mig på cykeln, klickade i. Höll på att trilla i rondellen utanför hotellet. Noll ära. Hade glömt bort hur växlarna fungerade (Nån briljant människa har uppfunnit ett växelsystem som fungerar olika på vänster och höger sida.).

Dagens rutt:
Malmö-Dalby-Lund-Malmö.
Ensam.
Zimny bangade ur i sista sekund. Han har fortfarande inte satt sig på sin cykel. Han kommer slå mig ändå. Fubbick.

Garmin Explore 1000

Min cykeldator guidar mig till en början på fina landsvägar, genom små byar och Staffanstorp. Vid första korsningen i Staffanstorp lyckas jag inte klicka ur. En Saab saktar in och vill släppa förbi mig. Jag är på väg att trampa igång igen men inser i samma sekund att jag har en för hög växel och inte kommer kunna hålla balansen. Jag står stilla ett ögonblick. Mitt liv passerar revy. Saaben varvar motorn lite lätt. Jag faller. Långsamt åt vänster. Fötterna sitter fast.
Det måste ha sett så vansinnigt löjligt ut.
Skyndar mig upp på cykeln igen. Känner hur skrapsåren svider. Nu gäller det att ta sig över med äran i behåll. Vägrar titta år Saabens håll. Vinglar över övergångsstället.
Skammen.

Vinden friskade i efter det. Rak motvind. Eller motstorm. Tog i allt vad jag kunde och låg likt förbannat i 10km/h. Kul.
Kom till syrrans jobb i Dalby genomsvett och med en lätt sveda mellan skinkorna.

Det var första etappen.

Dalby - Lund gick lättare. kunde hålla 40km/h i sidvind i princip hela vägen. Svedan avtog lite.

Det var andra etappen.

Efter lunch med familjen var det dags för sista sträckan. I takt med att kroppen kallnat tilltog också sadelåkommorna i mellanregionen. Det kändes som att sadeln var ett rivjärn. Med ingefära på.

Med det var iallafall medvind. Och när Burlöv Center tornade upp sig framför mig var både stjärten och sinnet lätt.

Det blev 60km idag.
När jag kom tillbaka till hotellet stod samtliga kvällens konsertgäster i lobbyn. Jag tog min korvdräkt, hjälm och cykel och stormade in i hissen så fort jag bara kunde.

Dagens lärdom:
Klicka ur i god tid före korsningar.