Genrep - 6 dagar kvar

Fem mil..

FEM FUCKING MIL!!

Kaxig inför...

När vi kom till Arninge visade det sig att konstsnöslingan var 2,25km lång. Så 22 varv skulle det bli.
Det lät inte så farligt.

Efter två varv var jag slut. Tanken på att det var tjugo kvar gjorde inte saken bättre. Men som vanligt släppte tröttheten i takt med att kroppen värmdes upp och efter ytterligare något varv gick det hur lätt som helst.
Konstsnö är ju lagom kul och framförallt i fem plusgrader med 250 åkare som samsas om två spår på 2,25km. Det var rejält blaskigt och trögt. Samt spårbyte var tionde meter pga barn vars föräldrar valt denna söndag som start för deras längdkarriär. Lägger ingen värdering i det... ;)
Tredje milen var hemsk. Alla möjliga kroppsdelar började säga ifrån, främst fötter och armar/axlar.
Fjärde kommer jag inte ihåg.
Sista milen gjorde allt från lilltån till tinningen ont (glasögonen satt tight).
Orkade dock med en fenomenal spurt sista kilometern med stakning på tå. Inte ett öga var torrt. Eller ja, det var nog bara jag som la märke till den.

Inte lika kaxig efter..

5 mil på 4,5h inkl pauser är jag ändå nöjd med. Hade inneburit strax över 8 timmar i Mora. Det tar sig! Och då har jag ändå en massa att skylla på (man gör tydligen det som längdåkare)!

Duschen efteråt. Jasägerdådet. Bland de bästa duscharna i mitt liv.
Har grava problem med att gå rakt just nu. Men vem bryr sig, jag gjorde det!

Vasaloppet - bring it on!

/DJ Hybris

Glömde sätta igång klockan i början, men jag lovar - det var 50km!

Kolhydratsladdning - 7 dagar kvar.

Det är alltså bara en träningsvecka kvar.
Och det ser ut som att det kommer vara -16 grader vid starten. Kul att stå där i en timme, i en för tajt sparkdräkt utan känsel i fingrar och tår. Ibland undrar jag varför jag ger mig in i sånt här.
Samtidigt, känslan vid en eventuell målgång. Måste få uppleva det!

Det blev ingen träning idag heller. Bara resande och kolhydratsladdning inför morgondagens femmil.

En av de bästa sakerna med att träna så här mycket och länge är ju att man kan stoppa i sig i princip vad som helst kvällen innan. Ikväll blev det en Carbonara på grädde. Till dessert chips och nötter.
Hade haft panik nu om det vore en normal "ligga i sängen och kolla serier-dag" imorrn.
Men icke. För imorrn ska jag ta reda på hur kroppen reagerar på att jobba i mer än tre timmar. Ser med ångestfylld glädje fram emot att gå in på mil fyra - magen gör uppror och armarna vill inte ta ett enda stavtag till - för att sen helt plötsligt känna mig hur fräsch som helst på sista milen. Hoppas det blir så.

Slutspelsskägg in the making också. Gör allt för att se ut som Gustav Vasa nästa söndag.
Kan bli svårt att hinna.

Fick hem grymma produkter från Umara idag också. Riktigt goda och bra bars! Sportdrycken ska testas imorrn.

Hör av mig när jag kört 1,7km konstsnöslinga 30 gånger. Låter kul.

/Gurra

Cheddar - 8 dagar kvar.

Berättade ju igår att jag skulle spela i O2 Arena idag. Såg framför mig en enorm scen och 20.000 i publiken sjungandes Heroes.

Det blev inte riktigt så.

Det var mitt management som hade sått detta frö. I någon skarpsynt stund hade jag visserligen reflekterat över hur litet Eurovision ändå är i England och hur det då kunde komma sig att de valde O2 som venue.

Tog taxi från hotellet i morse. Tyckte den körde åt helt fel håll men valde att inte informera chauffören om detta. Plötsligt stannar han. Går ur. Öppnar dörren.

"We're here"

Det var inte O2 Arena, Det var O2 Forum.

Övre: Forum Nedre: Arena

En mindre diskrepans i publikkapacitet på ca 17.500 pers.

Men jag var glad ändå.

Mindre glad är jag för hur många träningstimmar som försvinner. Sörjde med att stoppa i mig en påse cheddar-chips och gummibjörnar. Det hjälpte inte.

Spenderade däremot de sju timmarnas väntan i logen med att kolla GoPro-filmer från vasaloppsstarten. Det ser rätt soft ut. Trängseln är total. Noll stak med frånskjut där.

Min Fenix3-klocka gjorde uppror idag och skrek RÖR DIG! flertalet gånger i logen. Jag förstår honom. Kan inte vara kul att vara en inaktiv gps-klocka.

Imorrn ska han få.

Hej!

/Tyrell's cheddar

Träningsläger i London - 9 dagar kvar

9 dagar!?
Nu börjar det ju bli allvar. Då kan man ju fråga sig vad jag gör i ett land som haft EN "framgångsrik" längdåkare genom tiderna (han kom trea i en sprint 2015).

Måste vara rätt ensamt tänker jag. Andrew Young, den enda professionella brittiska längdskidåkaren. Hur bestämde han sig för att börja med just den sporten? Är han ute och spårar själv? Vad har han för valla? Har han någonsin behövt saxa med tanke på Storbritanniens låga samt få berg? Så många frågor.

Ligger på hotellrummet i London och drömmer om snö. Ska uppträda i O2 Arena imorrn, en riktig bucket list-grej, och det enda som rullar i mitt huvud är huruvida jag har armbågarna för tätt i stakningen. Fullständigt orimligt.

Har med andra ord inte så mycket att rapportera idag. Mer än att jag var på Vigårda och smakade av deras specialburgare för Mars månad. Det är jag och Daniel Couyet som komponerat den och den består av getostcreme, gulbeta, karamelliserad lök, pumpakärnor och solrosfrön (och kött förstås).
Fenomenalt god! Den perfekta burgaren efter ett vasalopp.

För varje såld burgare går 5kr dessutom till Z&B Foundation och våra skolor i Afrika. Så frossa loss!

Hörs imorrn!

/Queen E

Smitningen - 10 dagar kvar

Jag hade bestämt mig för att bara närvara vid eftermiddagens Grammis-prisutdelning och skippa middagen till förmån för träning.
Så direkt efter galan slängde jag mig in i bilen, bytte om och begav mig till Stadion. Konstsnöspåren blänkte i månskenet och det var uppenbarligen inte bara jag som tänkt denna tanke ikväll. Nivån på åkarna varierade betänkligt. En stav i magen och två kollisioner senare hittade jag äntligen ett spår som jag kunde hålla mig i längre än 50 meter och stakningen kunde börja.

Med utvilade muskler var åkningen något helt annat. Kände mig grymt stark trots konstsnön som krasade som sand under skidorna. Visst, att åka 25 varv (en mil) runt stadion är ungefär lika upplyftande som Det sjunde inseglet, men bättre än inget. Halvvägs in på mitt sista varv, mitt i spurten, släcktes samtliga lampor. Döden hade kommit för att hämta mig. Alternativt stängning 21.00.
Lite snopet eftersom jag var på väg mot ett nytt PB.

Åkte hem. Satte mig i soffan. Inte det minsta trött. Tog en ProPud och en Swebar Marängsviss.
På med löparskorna.
Sprang milen.

NU är jag trött.
Kan även konstatera att det är en förbannad tur att Lidingöloppet ligger i September, ett halvår bort.

Nu Making a Murderer. Vem dödade Theresa?

/Bergman

Studiogröt - 11 dagar kvar.

Idag tog jag med gröt, äppelmos samt tallrik till studion.
Det blev gröt till både frukost och lunch.
Det är ingen hejd på mupperiet.

Beställde även bars och sportdryck från Umara. Ska testa runt lite olika för att se vad magen fixar. Bäst att göra det innan lopp. Tråkigt att stå med 17.000 pers runt sig, precis ha stoppat i sig en ny bar och känna ett desperat behov av att uppsöka muggen. Ännu tråkigare att behöva stanna otaliga gånger för att göra nummer två vid en tall. Även om det finns en viss frihetskänsla i det.

Varje lovande idrottsman har tydligen en mental coach. Någon som går igenom loppet, mentala hinder under vägen, lätta övningar man kan göra för att bli kvitt hjärnspökena. Team Tynell ser uppenbarligen stor potential i mig och på måndag har jag min första session. Tror det kan behövas.
Finns en stor risk att jag går ut för hårt och vill bryta i första backen annars.

 Spelade två timmar tennis ikväll. Har blivit ordinerad att träna ländrygg varje chans jag får så där låg jag, i varje sidbyte, och gjorde plankan. Så fenomenalt ohippt. Nu är jag väl kanske inte definitionen av hipp normalt sett heller men.. ja ni fattar.

Päronkvargen var god.
3/5 på generalkvargsindex.

Tillbaka på skidor imorrnkväll, som de har längtat efter mig!


/Naturtvåan

Stiltje - 12 dagar kvar

Har nog aldrig varit så dåsig och hungrig som idag. Känns som att jag traskat runt i dimma.
Uppfyllde nästan löftet om en vilodag. Inledde med en timme tennis. Rörde mig som Chewbacca.
Träffade inte en serveretur. Vann inte ett eget servegame.
Precis som vanligt alltså.

Jag skulle nog vilja påstå att jag snöat in (ser fram emot kommentarerna från icke svenskspråkiga läsare som gör en google translate på den).

• Har kollat youtube-videon "Vasaloppets sex tuffaste passager " fyra gånger idag. Vansinnigt bra. Ca 40 min.

• Diskuterat huruvida det stämmer att man bara behöver ta sig förbi Evertsberg, sen är man nästan i mål. Ca 120 min.

• Funderat på hur min kolhydratsuppladdning ska se ut. Ska den eventuellt endast bestå av pizza och lösgodis? Era tankar? Ca 30 min.

• På varje hundpromenad har jag kommit på mig själv med att öva tyngdöverföring och balans. Har gungat fram genom Kronobergsparken. Ca 80 min

• Lärt känna min Garmin fenix3-klocka och samtliga funktioner. Älskar den! Ca 90 min.

Vasaloppet har alltså tagit upp ca 6 timmar av min vilodag. Kommer jag snöa in lika mycket på de andra klassiker-grenarna? Hur hinner folk med?

Nu ska jag testa kvarg.

/Rain man

Garmin Fenix 3

Kvarg i stora barg (skånska)

Som ni längtat efter en matbild. Jag ger er en kycklingsallad.

Forza Italia! - 13 dagar kvar

Förväntningarna inför dagens 10 km jaktstart var inte superhöga.
Precis när mitt startskott gick (Fredrik sa "kör") ville några åskådare dessutom ta en bild. Det är väl ingen som springer fram till Northug när han står startklar i startfållan? Jag ställde lydigt upp och det lilla fokus jag hade smälte bort.
Tävlingsledningen (Fredrik) godkände dock min begäran om omstart.

Så stod jag där då, tillbaka i startfållan (en snödriva), med hela Italiens samlade stolthet på mina axlar.*

Började i ett rasande tempo. Stak med frånskjut varvades med elegant diagonalåkning och jag kände mig stark. Jag var helt övertygad om att jag skulle bli omåkt redan under den inledande 3km-rakan men icke. Kilometrarna passerade, jag fick glada tillrop när jag åkte om motionärer som inte visste att Tour de Ski avgjordes just på enmilsslingan runt Stormon just idag.

Italien höll avståndet bakåt och gick i mål på 44min! Inte ett öga var torrt.

Sett till tid kom Italien visserligen trea. Men det var en seger för hela det italienska folket. Och mig.

Efter tävlingen ville FISI, italienska skidförbundet (jag), gärna bjuda de andra tävlande på lunch på Smidgården i Fryksås. Det blev en typiskt italiensk raggmunk och våffla.

Totalt 30km idag också. Vilket innebär att jag kört lite mer än ett vasalopp torsdag-söndag. Har även fått en ny ryggtavla under dessa dagar. 90km är LÅÅNGT. Men görbart.
Idag kretsar min oro mest kring att jag skulle kunna försova mig den 6e. Det vore snöpligt.

Nu hemma i Sthlm igen. Ska vila. Ingen åkning förrän på onsdag. Då bli det 25 varv runt stadion, uteslutande stakning med frånskjut. Min sämsta växel som tydligen är den mest användbara i vasan. Kul.

 Ciao!

/Pietro Piller Cottrer












*För er som inte läste mitt inlägg igår - jag skulle alltså representera Italien i dagens jaktstart.

Tiomilaklubben - 14 dagar kvar.

32km idag. Vilket innebär över tio mil på en vecka. Den enda vecka jag åkt längdskidor.
Faktum är att det börjar kännas riktigt bra. Kanske inte behöver bli överkörd i starten ändå.

Den stora upptäckten idag var den tredje andningen. Inför den sista halvmilen var jag helt förstörd. Ländryggen ville abdikera, fotknölen strejkade och triceps lyste med sin frånvaro.
Men då slog den till. Helt plötsligt var allt glömt och det kändes som att fem-sex mil till inte alls var omöjligt. Det kan också ha berott på mina enormt snabba Maui Jim-brillor (som dessvärre visade sig fungera bättre i solsken än snöfall).

Vi är 8 polare som ska göra klassikern. Imorrn inleder vi dagen med ett enmila-lopp, självklart på initiativ av den snabbaste av oss (det är tyvärr inte jag). Förödmjukelsen är total när jag dessutom får två minuters försprång vid starten.
I vilket fall så fick vi idag veta vilket land var och en representerar. Baserat på kläder, åkstil samt framfusighet i spåret. Jag blev Italien. Det måste ändå innebära en elegant åkstil, eller? Kan tyvärr också handla om att vissa hävdar att jag är en material-åkare. Men troligtvis inte.

Träningsvärken är total och kompressionsbyxorna jobbar natt och dag med att få musklerna att återhämta sig. Efter imorrn får det nog bli några dagars vila. Det har dessutom kommit typ två dm snö ikväll så det kan bli ett mardrömspass.

Välbehövlig.

 Bring it on.

/Arnold

Förbannat schleten.

Mördarmilen - 15 dagar kvar

Har börjat äta gröt.

Bara en sån sak. Och ägg.

Tänkte att ni ville veta.

Började med lite träning med Rikard. Riktigt svårstartade muskler och till en början kändes det som att jag inte lärt mig någonting igår. Men Rikard såg uppenbarligen potential och helt plötsligt var jag en del av Team Tynell. Vet inte riktigt vad det innebär men tyvärr ger det inte automatiskt en bättre vasalopps-tid. Fick ett pannband. Det var najs.

SVT var även där i morse och gjorde ett inslag. Klicka om ni vill se.

Pannbandet

Efter att ha åkt fram och tillbaka på stadion i en timme var det så dags för milen. Inga problem, tänkte jag och drog på i ett rasande tempo i första uppförsbacken. Det var problem. Den tog nämligen inte slut. Fem kilometer senare ville mina vader hoppa av och jag stod fortf och tittade på en lutning.

Efter vad som kändes som en evighet vände det dock neråt. Problemet med längdskidåkning är dock att det inte är speciellt avkopplande neråt heller.

Vi var inte så kaxiga när vi kom i mål.

Käkade lunch i sportcentrat med Sanna Kallur (eller ja, hon satt fyra bord bort) och kände mig som en fullblods-atlet. Möjligtvis med undantag för kladdkakan som råkade slinka ner.

Efter lunch blev det ytterligare en mil i Stångtjärn. Denna gång med andra skidor än Fischer från Dackefejden. Testade att köra i endast kompressionsbyxor (jag hade en överdel på också) vilket funkade kanon. Förutom att jag såg ut som en blå tudelad korv.

En bastu och en bilfärd senare sitter jag nu i Grönklitt och firar fredag med paranötter och en spårkarta. Vem är jag?

/Mupp

Vallafritt - 16 dagar kvar.

Vilken dag!

Började med att alla mina förhoppningar om att överhuvudtaget ta mig igenom vasan grusades. Zimny och jag körde ut till Stångtjärn för 6 km uppvärmning på morgonen. Ordentligt morgonbitter lastar jag ur bilen och inser att min ena bindning gått sönder. Det är omöjligt att laga på plats och jag fryser redan. Hittar ett par reserv-skidor som inte vallats sen 1943 i bilen och tänker naivt att det funkar lika bra. Valla är ju bara ett påhitt för amatörer.
Skidorna har en annan bindning men jag lyckas på något vis trycka fast mina pjäxor och känner att det kommer funka. Kan bara böja foten halvvägs men att böja helt är bara för amatörer.

Så bär det då av. Det har snöat hela natten och snöar fortf. Spåren syns först inte och när vi väl hittar dem väljer skidorna med glädje en annan väg. Så vi går på längd. Det är ingen vacker syn. Och den blir inte bättre av att jag varken har nåt fäste eller något glid på mina Fischer från Finska vinterkriget.

Lite stursk har jag ju erbjudit Peter att gå igenom grunderna i längdskidåkning denna morgon. Den han får se och lära sig av liknar en halt Smeagol med portvinstå som till slut gör 6km på 47 minuter.

Så det började sådär.

Morgonbitter.

Sen var det dags för det beryktade tröskeltestet. Det var inte så farligt som jag trott. Det handlade om att se runt vilken puls som mjölksyran raketade och därigenom få ett obarmhärtigt besked om sin kondition. Vilket jag fick. Jag har en del att jobba på. Men det är lugnt, det är ju lång tid kvar. ;)

Tröskeltest.

Sist men inte minst fick vi två timmars fenomenal instruktion i längdåkningens ädla teknik. Det behövdes. Inte minst efter morgonens kollaps. Rikard är en fantastisk lärare och de två timmarna vi spenderade på en belyst Lugnet stadion ikväll var livsviktiga för framtida segrar. Fick tillbaka en gnutta hopp om att ändå kunna bevista Mora runt 18-snåret den 6e mars.

Imorrn fortsätter resan dit.

/Smeagol

Lite gladare på kvällen.

When in Falun, do as the Faluborna do.

Eurovision-vasan - 17 dagar kvar

Hade fotografering för ESC hela dagen. Kombinerade det med att testa nya längdkläder.
Skulle nog säga att kombon funkade utmärkt. Som här, ett salomonställ ackompanjerat av smokingskjorta och fluga.

Har även införskaffat en drös kompressionskläder från 2XU och underkläder från Pierre Robert men de är så tajta att jag inte vågar lägga upp bilder här...än...

Zimny och jag tog bilen upp till Lugnets Vasaloppscenter i Falun ikväll. För det är här det händer. Två dagar nu tillsammans med vårt tränarteam specialiserade på klassikern. Efter detta kan vi inte längre skylla på nånting.

Låt mig presentera gänget som ska göra mig till en medelmåttig längdåkare, en vettig cyklist, en decent simmare samt en bristfällig löpare (för bättre än så har jag svårt att se att jag ska bli):

Joakim Bergren - Triathlet, 6 SM-medaljer, Ironman-PB 8h.39min
Rikard Tynell - Längdskidåkare, vunnit lag-vasan, aktivt långloppsproffs
Fredrik Ericsson - Cyklist, 17 SM-medaljer samt varit förbundskapten i mountainbike

Så de är förmodligen lite bättre än vad jag är.
Första träningspasset imorrn. Målet är att försöka bli lite mindre trött i ländryggen. Samt att stå på skidorna. Rikard har en del att förädla när det kommer till min åkning.

Sjukt skönt att Zimny är här. Jag framstår nämligen som längdspecialist jämfört med honom. Han har aldrig stått på ett par längdskidor. Det har jag. En helg. För en halv vecka sen.
Det vore oerhört olyckligt om han åkte om mig imorrn.

Är det förresten nån som vill trycka sitt företags logo på min vasaloppsmössa? Tänkte att ni isf får lägga ett bud så går pengarna oavkortat till Zelmerlöw&Björkman Foundation och våra skolor i Afrika. Jonas Björkman vågade f.ö inte anta utmaningen om Vasaloppet. ;)

Nu måste jag sova. Tröskeltest och annat meck imorrn bitti.

Häpp!

/Ironman

Ledbruten - 18 dagar kvar.

Åkte först ut och la på kapellet på båten. Ja, det är mitten på februari. Ja, jag borde gjort det i november.

Sen lite möten och annat smått o gott som inte hade med Vasaloppet att göra.

Sist men inte minst två timmar stenhård Padel följt av två timmar tennis. NU är kroppen trött.

Den är t.o.m för trött för att skriva en vettig blogg. Ni får nöja er med dessa supertorra meningar tills imorrn. Ber om ursäkt.

Det verkar som att jag startar i startled 6. Tankar kring detta?

/Federer

Detta var inte igår.

Trugor & Trösklar - 19 dagar kvar.

Idag fick jag reda på att jag borde staka hela vasaloppet och skippa diagonalåkningen helt.
Lönt att jag just spenderat 48 timmar på att få in diagonaltekniken då.
Jag fick även reda på att jag borde skaffa styvare stavar. Och större trugor. Och skidor utan skins. Och snickers istället för carbgel. Och nån form av magväska. (VEM har magväska år 2016?)

Det är en hel del råd som cirkulerar såhär inför.

På torsdag ska jag upp till Falun för att få lite proffs-träning. Om jag förstått saken rätt så är det självaste Team Tynell som kommer till undsättning. Tydligen ska vi inleda dagen med ett tröskeltest. Låter varken bekvämt eller avslappnat. Läste precis genom kraven inför testet.
Bl.a:

- Inget kaffe timmarna innan.
- Ingen kolhydratsdiet dagarna innan.
- Ingen träningsvärksgivande träning dagarna innan.

Med andra ord - alla mina tre hobbies ut genom fönstret.

Får ta upp frimärkssamlandet igen.

I övrigt har jag inte så mycket att rapportera om denna måndag. Spelade tjugo minuter padel. Det var kul.

Längtar tillbaka till Sälen och snö. Till detta:

Dagens tips:

ProPud!!! Äntligen en "nyttig" dessert. Innehåller säkert en hel drös med goa kemikalier men vem bryr sig, den är svingod och inga djur har förmodligen kommit till skada under mousse-processen.

Hörs imorrn!
/Måns Filatelisten

Söndagspizzan - 20 dagar kvar.

Vilken morgon! Minus 13 grader och strålande sol. Hade legat och tänkt på olika sätt att sätta i staven hela natten så jag var rätt trött när klockan ringde. Men det var det värt. Idag förstod jag verkligen varför folk blir helt hooked på denna till synes svintråkiga sport. Jag är fast.

Det blev inga tre mil. Vi hann bara 2,1 innan vi var tvungna att köra hem till Sthlm. Men ändå! Totalt 3,7 mil på 24 timmar. Över all förväntan!

Dessutom fick jag äntligen uppleva femonenet "snöskägg".

Visst, det är stor skillnad på 21 och 90 km. Men faktum är att jag hade rätt mycket krafter kvar när vi gick i mål.

Vann kvällens seriematch i padel trots att mina ljumskar var ungefär lika fräscha som Keith Richards.

Och sist men inte minst:

Efter två veckors kolhydrat-och alkoholstopp.

Ikväll unnade jag mig en Gambero.

Fyyyyy f**********n vad gott!

Glad alla hjärtans dag!

/Wassberg

Hybris - 21 dagar kvar

Så var det gjort! De första trevande stavtagen på vägen mot att vinna Vasaloppet.

Åkte 6km i förmiddags. Frös. Ville bryta efter två då jag var helt säker på att jag skulle behöva amputera tre fingrar pga köldskador. Som tur är insisterade mina tränare för dagen (den ena läkare, den andra sjuksköterska) på att det inte skulle behövas och att fingrarna skulle vänja sig. Vilket mycket riktigt hände.

Stakningen gick helt okej men diagonalen var det värre med. Kom ca 20cm/stavtag vilket resulterade i en miserabel tid. Vågade inte kolla på klockan men är övertygad om att Gustav Vasa hade bättre mellantider.

Som sagt, full vasaloppsfokus, även på soundcheck.

Efter soundcheck gav jag mig ut igen. Denna gången i elljusspåret. Nu skulle milen avklaras.

Faktum är att det gick alldeles för bra. Helt plötsligt hittade jag momentum i viktförflyttningen i diagonalåkningen och FLÖG fram! Jag hade tillochmed riktigt kul!

Gick i mål på 50min vilket måste innebära att Lindvallen fuskat med distansen på slingorna. Jag KAN inte ha åkt så fort. Ramlade dessutom flertalet gånger.

Eller så är jag bara född för längdskidåkning.

Så måste det vara.

I vilket fall. Hybrisen är total efter dagen och imorrn klockan 9 ger jag mig ut på tremilen. Återkommer förmodligen med ett betydligt mycket mer blygsamt inlägg imorrn.

Mvh

Gunde

Snöstorm - 22 dagar kvar

Idag har jag mest samlat information. 

Lunchmöte med tidigare Vasalopps-giganten Johan Wester (åkte som Kajan på strax över 12 timmar).

Hans bästa råd var att inte sätta någon egen mål-tid. Det låter vettigt. Tyvärr har jag redan gjort det.

Jag ska åka på under 9.30. Imorrn vet jag om det är rimligt eller inte.

Körde nämligen till Sälen ikväll. Diskuterade taktik och teknik med polarna hela vägen upp. Jag har nu sett samtliga youtube-tutorials om längdåkning och vallning och borde således vara en komplett längdåkare när jag ger mig ut i spåret imorrn.

Ger mig ut på mitt livs sjätte kilometer. Sjukt taggad. Kläderna är framlagda. Kolhydratladdade med en maxburgare i Enköping. Snön är perfekt. Messi är glad. Förutsättningarna är optimala.

Om 8 timmar smäller det. Då får Sverige en ny Hellner...

hEller?

#hybris

Mellandag - 23 dagar kvar.

Nä det blev ingen träning idag. Men jag har funderat mycket på loppet.
Det är ju också viktigt. Att visualisera. Har jag hört.

Kom hem från Göteborg i förmiddags och utanför dörren möttes jag av en påse bars och kvarg-dryck. Inte alls dumt! Tack!

I övrigt har jag tyvärr inte så mycket att rapportera. Mer än att mina ben värker utav h*ete. Ändå rätt gött. Längesen.

Nu ska jag dricka kvarg och kolla Suits.

Väl mött.

Harvey

Drick-kvargen var riktigt god!

Blodsmak - 24 dagar kvar

Jag har inte sett ett gym sen Branting dog.
Eller ja, på några månader iallafall.

Men idag hände det. Med nervösa steg tog jag plats på Scandic Rubinens löpband i eftermiddags.
Andades in.
Körde samma löpintervallpass som i höstas - "Alex Larssons hjärtstartare". Då var kondisen på topp.

5 min uppvärmning nivå 10.
4x1 min nivå 18 med en minuts paus mellan varje.
4x30 sek nivå 19 med 30 sek paus.
4x15 sek nivå 20 med 15 sek paus.
1x1 min nivå 16.

Kondisen var inte på topp. Blodsmak i munnen. Funderade på om jag någonsin skulle kunna gå igen.



Efter att ha hostat och tyckt synd om mig själv i en kvart var det tabata-dags. Inte heller en favorit.
Jag körde "Peter Zimnys huskur".

Cykeln är:

Squats
Höga knän
Burpees
Jumping jacks

Först 1 min av varje direkt på vartannat.
30 sek vila.
Sen 50 sek av varje..
30 sek vila
40 sek av varje..30..20..10..

Sen kunde jag VERKLIGEN inte gå.

Nu känns det dock bra. Det är ju alltid det första passet som är värst.

Hugh Jackman får ursäkta, mitt kroppsideal för klassikern får bli en blandning av Lasse Frölander och Brad Pitt i Fight Club. Återkommer med bild när jag är där. Har en bit att vandra.

Tack Scandic Rubinen!

Interval Timer. Grym!

Frustration - 25 dagar kvar

Jag kommer ju ingenstans.
Jag är ju så sugen men hur i ** ska jag kunna träna när schemat ser ut som det gör?
Trodde att jag åtminstone skulle komma iväg till gymet idag.
Det gick, som vanligt, åt skogen.
Hann aldrig iväg till den där förbannade stakmaskinen igår heller, det blev gaygalan istället.
Drack visserligen bara Pepsi Max. Ändå nån slags seger.

Nu i Göteborg för att spela in ett teveprogram i två dagar. Tro mig, det är inte lätt att hålla en LCHF-diet när man gör teve. Speciellt inte på fettisdagen. Och så sant som mitt namn är Zemmelröv:

Har dock funderat lite. Om Gurra Vasa klarade sträckan med två plankor och en käpp så borde väl jag också ha en chans? Hur många semlor jag än äter.

Imorrn SKA jag till gymet.

Sådetså.

Utrustning - 26 dagar kvar

Hängde på låset på Team Sportia Barkarby i morse.

En morgonpigg Pelle mötte upp mig och så började vi. Det är ju en del prylar som ska till. 

Sist jag åkte (den där enda gången i Sälen för tre år sedan) hade jag på mig termobyxor, dubbla underställ och dunjacka. Blev snabbt varse att det inte var optimal klädsel för längdåkning. Efter att ha halkat framåt ca 20 meter på 10 minuter så rann svetten och jag ville bryta.

Nu skaffade jag iaf ordentlig utrustning. Ett par Salomon Skins blev det. Pelle utgick ifrån att jag nog inte skulle ta mig tid att valla. Så rätt han har.

Och kläder. Sjukt tighta byxor. Frös redan i butiken.

Nu kan jag iaf inte skylla på utrustningen. Däremot snötillgången. Vore ju trevligt om det kom lite. Lagom sugen på 225 varv runt stadion i blöt konstsnö.

Tänkte gå till gymet idag och dra lite i den där stakmaskinen som man sett andra dra i. "Vilka fånar" har jag tänkt varje gång tidigare år.

Nu kommer det vara jag under en månads tid.

Hujedamig.